LU:s breda kompetens gör det möjligt för universitetet att bidra till flera av årets stora samhällsfrågor, och rollen som expert har varit en stabil del av mediegenomslaget i många år. Förra året minskade dock mediegenomslaget. En förklaring till den minskade synligheten för högskolesektorn är ett förändrat mediestöd, vilket minskat TT:s genomslag– en nyhetskanal som traditionellt fångar upp och sprider universitetsnyheter.
Tappet är dock från höga nivåer och genomslaget är fortfarande är stort. Medieanalysen omfattar både ett urval av riksmedier samt samtlig media.
Minskat genomslag – det nya normala?
Totalt sett minskade antalet nyhetsartiklar i svenska medier med cirka 25 procent under 2024. Utöver det förändrade mediestödet ersätts traditionella artiklar allt oftare av ljud- och videoformat samt poddar, samtidigt som antalet papperstidningar blir färre och tunnare. Även på sociala medier har lärosätenas genomslag avtagit. Analysen kan bara säga något om engagemanget kring LU. Den har inte mätt sociala medier för övriga lärosäten.
LU:s mediegenomslag för 2024 i antalet införanden (1575 artiklar) minskade med 20 procent från 2023 och med 9 procent från 2022. Men universitetet är inte ensam om att minska i genomslag, samma tendens märks för samtliga lärosäten LU jämförs med – och för andra samhällsaktörer. I en jämförelse med fem andra stora svenska lärosäten hamnar LU på andra plats, strax efter Göteborgs universitet. Detta baserat på antal införanden i all svensk, redaktionell webb. Kvaliteten på universitetets genomslag är fortsatt hög, om än inte på samma höga nivåer som 2023 när Nobelpriset var en hävstång.
De frågor där universitetet fick mest medieuppmärksamhet under 2024 i de största nationella medierna:
- Kriget i Ukraina
- Propalestinska protester vid universitetet
- Konflikterna i Mellanöstern – Israel, Gaza, Libanon, Iran
- Gängkriminalitet och rättspolitik
- Utbildningsdebatt inkl. debatt om studenters bristande läs- och skrivförmåga
- Klimatomställning av samhälle och näringsliv
Expertrollen fortsatt viktig
Forskares synlighet i media är fortsatt stark, främst i egenskap av experter snarare än via egna forskningsresultat. Under 2024 var andelen publicitet där LU:s forskare framträdde i en dominerande roll 37 procent, vilket är bra men lägre än föregående års 43 procent.
Liksom tidigare år är det många som bidrar till universitetets mediebild. Jämfört med andra organisationer är det ovanligt med en sådan bredd. I ett urval av prioriterad riksmedia figurerade så mycket som 396 LU-forskare under året. De sex mest synliga var Kristian Gerner, Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson, Markku Rummukainen Tony Ingesson och Anamaria Dutceach Segersten.
Av de fjorton av universitetets toppexperter som setts mest i medier förra året var tio män.
Vilket tyvärr gäller generellt i Sverige idag, när det gäller experter i medier var andelen män 66 procent män och 34 procent kvinnor. När det gäller experter är siffran 61 procent män och 39 procent kvinnor. Andelen ni har angett här är fördelningen när vi ser till total representation i inrikesnyheter, oavsett om de är experter eller ej.
En knapp sjättedel från pressmeddelanden
Den publicitet som initierats av universitetet i form av pressmeddelanden står för fjorton procent och har också minskat. Dessa är dock fortsatt viktiga eftersom LU där får en mer framträdande roll och ges möjlighet att berätta om egna rön. De pressmeddelanden som fick mest genomslag i urvalet av riksmedia 2024 var
- Totalresistenta bakterier från krigets Ukraina är extremt sjukdomsframkallande
- Alarmerande låg kunskap om ekonomi bland dagens unga
- Utdöda ormstjärnor har namngivits efter death metal-bad
- Humlor har lika bra lokalsinne som människor
- Blodprov testat i vården – identifierar alzheimer med hög träffsäkerhet
Synlig universitetsledning
Universitetsledningen syns vanligen sparsamt i rikstäckande medier. Under året bidrog dock de propalestinska protesterna till ökad medverkan från rektor Erik Renström. Även om han var konsekvent och tydlig i sitt budskap: att universitetet står bakom den demokratiska rättigheten att demonstrera men att det inte är universitetets uppgift att driva utrikespolitiska frågor, så bedöms hela frågan ha bidragit till en upplevd negativ syn på universitetet som helhet.
Erik Renström tog även aktiv del i utbildningsdebatten kring fristående kurser. Tillsammans med Uppsala universitet opponerade han sig mot utbildningsminister Mats Perssons förslag att minska antalet fristående kurser, och framhöll underfinansieringen av högre utbildning.
Om du vill veta mer om medieanalysen kan du kontakta kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde )