Vicerektor Anki Wallengren hälsade alla välkomna till 150-års-firandet av att kvinnor tilläts studera vid högre utbildning i Sverige. Idag är kvinnorna i majoritet bland de nyantagna studenterna med 62 %. Det har hänt en del på 150 år och det är svårt att idag föreställa sig ett Sverige där kvinnor inte har lika rätt till utbildning. Men att kvinnor släppts in på universiteten är inte det samma som att de getts, eller ges, samma möjligheter.
Elsa Trolle Önnefors, har tillsammans med Fredrik Tersmeden och Petra Franke djupdykt i arkiven för att studera kvinnors historia inom akademin. De hittade intressanta kvinnoöden som de har samlat i en digital utställning: 150 år med kvinnor vid akademin
Att kvinnor skulle få studera vid universitet var långt ifrån självklart på den tiden och debatten gick het. Förslaget bemöttes med argument som att kvinnors hjärnor inte är gjorda för att tänka för mycket, deras plats är i hemmet. Motståndarna menade bland annat att ”det är inte till samhällets gagn att kvinnor börjar läsa, de tappar intresset för kvinnliga göromål.”
I början fanns det också begränsningar i vad kvinnor fick läsa. Studier för att bli läkare och lärare gick bra, men inte i juridik och teologi, eftersom det ansågs kräva en högre nivå av moral och rättsligt vetande än vad kvinnor kan uppbringa. Man ställde sig också frågande till vad kvinnor skulle ha sina nya kunskaper till.
Undrar vad dessa bekymrade motståndare sagt om de vetat att Lunds universitets första nobelpristagare skulle vara en kvinna? Anne L’Huillier är något så ovanligt som en av fem kvinnor genom historien som har fått nobelpris i fysik.
Nobelpristagaren Anne L’Huillier fick dagen till ära berätta om sin karriär och hur den påverkats av att hon är en kvinna. Och även om hon vill konkurrera på samma nivå som männen, så inser hon att särskilda satsningar som den hon fick med Tham-professuren* har varit avgörande för hennes karriär.
Anne L’Huillier sammanfattar sin framgång i en mansdominerad disciplin med lite slump, mycket arbete, tålamod och några jämställdhetssatsningar. Hon menar att vi måste bli mer medvetna om den omedvetna snedvridningen "unconsiuos bias" som finns.
På frågan om hur det är att vara förebild svarar hon att hon tackar ja till mycket föreläsningar, föredrag, skolor, universitet med flera och vill uppmuntra andra flickor och kvinnor att satsa på vetenskap.
Maria Gedoz Tieppo, doktorand i utbildningsvetenskap, fortsatte på samma tema och pratade om bristen på annorlunda förebilder, de vetenskapspersoner som lyfts fram är ofta vita, kristna, heterosexuella, medelålders män med västerländsk bakgrund. Om du faller utanför ramen och ingen ser dig som vetenskapsperson, blir det svårt för dig själv att göra det.
Maria Gedoz Tieppo tar även upp intersektionalitet och hur olika situationer och relationer påverkas av varandra. Hon vill att vi ska bli medvetna om den osynliga ojämlikheten. Så länge vi reproducerar från samma kultur av tänkande så kommer detta bara att fortgå. Hon uppmanar publiken att studera annorlunda kulturer, miljöer, forskningsområden och inte fastna i det invanda.
LTH:s rektor Annika Olsson, har arbetat i enkönade miljöer under hela hennes karriär. Hon betonade att det är de överrepresenterades ansvar att välkomna förändring! Inte de underrepresenterades.
Annika Olsson lyfter värdet i att ha bra mentorer och förebilder. Ett av de bästa tips hon fått när hon skulle söka befordran, var att sluta be om ursäkt och kaxa upp sig istället.
Annika Olsson vill att vi lyfter det osynliga akademiska hushållsarbetet, som hon kallar för akademiskt "citizenship". Hon betonade att "allt det som bidrar till en god vetenskapsmiljö ska vara lika viktigt som de vetenskapliga bedrifterna".
Andrés Brink Pinto, lektor i genusvetenskap pratade om vad som händer med en sektor när den feminiseras. Som i universitetsvärlden där kvinnor är i majoritet bland studenterna, bland Sveriges 289 000 nyantagna studenter var 62 % kvinnor och 38% män.
När en sektor feminiseras brukar det leda till sänkt status, lägre lön, sämre arbetsvillkor och minskad autonomi. Andrés tycker att denna tendens går att se inom universitetsvärlden. Olika fakulteter har olika profil men det kan se olika ut inom fakulteterna, inriktningarna och inom professionen. Många kvinnor blir jurister, men vilken typ av jurist?
Andrés menar att arbete vid universitetet är ett servicearbete och med de nyliberala universiteten med synen på studenter som kunder så kommer ökade förväntningar på omhändertagande (moderligt omvårdande), vilket främst kommer att falla på de kvinnliga medarbetarna.
Han lyfter också att det akademiska hushållsarbetet, det sociala smörjmedlet som krävs för att hålla en institution flytande, som ofta utförs av kvinnor, sällan premieras.
Årets program av internationella kvinnodagen arrangerades av 8-marskommittén vid Lunds universitet och leddes av Gabriella Nilsson, prefekt vid institutionen för kulturvetenskaper och Ulrika Andersson, professor i juridik.
*Tham-professur är en populär beteckning på en reform som genomfördes under Carl Thams tid som utbildningsminister 1994-1998 för att få in fler kvinnliga professorer. Reformen avsåg inrättandet av 30 professorstjänster 1995 (källa Wikipedia).