Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Utforskar gåtfull drottnings gravkammare

Foto av drottning Meret-Neiths gravkammare i Abydos i Egypten.
Meret-Neiths gravkammare i Abydos. Foto: E. Christiana Köhler

Meret-Neith var kanske den första kvinnliga härskaren i det forntida Egypten och en av de mäktigaste kvinnorna i världen under sin livstid för cirka 5 000 år sedan. Forskaren Amber Hood ingår i ett internationellt forskarlag som undersöker den kungliga graven i öknen utanför Abydos.

Amber Hood är forskare vid Geologiska institutionen. När LUM når henne håller hon på med de sista förberedelserna inför årets fältresa. Provtagningsutrustning ska packas, teknisk apparatur ska kontrolleras och de sista beställningarna levereras. Väl på plats i Egypten är det svårt att få tag på adekvat utrustning.

Foto av två kvinnor, båda forskare, framför en sandfärgad minnessten på ett museum i Kairo.
Amber Hood och hennes kollega ­Helena Alexanderson, geologiprofessor och föreståndare för Lunds Luminiscenslaboratorium, besöker Meret-Neiths stele (en rest minnessten) på Egyptiska museet i Kairo. Foto: Amber Hood

Hoppas hitta nya ledtrådar

Under elva veckor ska Amber Hood och hennes kollegor arbeta i stekande sol för att få fram nya ledtrådar kring den gåtfulla drottningen Meret-Neith som levde under den första dynastin i det forna Egypten för cirka 5 000 år sedan, cirka 400 år innan pyramiderna i Giza byggdes.

– Tyvärr finns det få skriftliga källor om ­Meret-Neith. Och det vi vet kretsar ofta kring kungliga män i hennes närhet. Vi hoppas att vårt arbete ska kasta mer ljus över drottningen i egenskap av sig själv, säger Amber Hood.

Foto av forskare som undersöker fynd från en utgrävning i ett mobilt luminiscenslabb.
Helena Alexanderson och Amber Hood arbetar i fältluminiscenslabbet i Abydos. Foto: E. Christiana Köhler

Undersöker människooffer

Sedan slutet av 1800-talet har den 16,5 gånger 14,3 meter stora gravkammaren grävts ut vid flera tillfällen. Årets fältarbete fokuserar på de 14 sista kamrarna av totalt 50. Amber Hood ska under den här fältsäsongen fördjupa sig i det långvariga antagandet om att det förekommit människooffer vid Meret-Neiths begravningsceremoni. 

Amber Hoods roll i arbetet är att ­hitta material, exempelvis sediment och keramik, som kan kopplas till Meret-Neith och som lämpar sig för vetenskaplig analys, både i fält och på museer. Amber Hood under­söker proverna med luminiscensanalys – en metod att mäta ljuset som kommer från proverna  och på så sätt kunna ålders­bestämma dem.

Foto från en utgrävning i den egyptiska öknen, där tre personer håller ett svart skynke ovanför ett utgrävt magasin.
Nytt material som grävs ut undersöks i ett mobilt luminiscenslabb. Foto: E. Christiana Köhler

– Material som är framgrävt före 1983 och finns på internationella museer kan jag analysera i vårt luminiscenslabb i Lund. Nytt material, som det vi gräver ut nu, kommer jag att undersöka på plats i ett mobilt labb, säger Amber Hood.

En faiblesse för vin

Genom åren har graven utsatts för upp­repade plundringar och kroppen ­efter ­Meret-Neith har aldrig hittats. Bland de mest spektakulära fynden som Amber Hood hittills arbetat med är en mängd förvaringskärl i vars bottnar forskarna hittat mängder av vindruvskärnor.

– Det är en indikation på att Meret-Neith hade en faiblesse för vin, säger Amber Hood och ler.

Foto. I ett urgrävt magasin i den egyptiska öknen står några personer bland gamla vinkärl.
På bilden syns förvaringskärlen som innehåller druvkärnor. Dessa kärl finns i magasinen som omger huvudkammaren. Foto: Amber Hood

Fältarbetet i Egypten skiljer sig ganska mycket från arbetet i luminiscenslabbet på Geologiska institutionen. Amber Hood minns när hon under sin andra utgrävningsperiod i Abydos möttes av två stora skorpion­spindlar på sitt rum när hon kom tillbaka efter ett dagsverke i graven.

– Trots att jag kommer från Australien och är van vid spindlar blev jag lite skrämd. Och eftersom de är aggressiva kunde jag inte sova i mitt rum den natten. Senare hörde jag att en huskatt ätit en av spindlarna, säger Amber Hood.

Om projektet i Abydos

Utgrävningsprojektet i Abydos leds av University of Vienna och German Archaeological Institute Cairo i samarbete med Ministry of Tourism and Antiquities of Egypt och Lunds universitet.


 

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English