Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Prisad forskningsingenjör vill aldrig sluta lära

Porträttfoto av forskningsingenjör Anders Blomdell.
Forskningsingenjören Anders Blomdell fick ta emot ett fint pris av Kungliga fysiografiska sällskapet i höstas. Foto: Johan Persson

Att lära sig nya saker är Anders Blomdells ständiga drivkraft. Som forskningsingenjör fyller han en viktig funktion på universitetet, ändå tror han att få känner till vad han och hans kollegor faktiskt gör om dagarna.

Det är vid Institutionen för reglerteknik som Anders Blomdell har haft sin arbetsplats sedan slutet av 1980-talet, då han anställdes för att sköta driften av undervisningslabbet och den infrastruktur i form av datorer och labbprocesser som då fanns där.

– När jag kom hit var det ett sammel­surium av labbprocesser, datorer, operativsystem och programvaror. Efter några år gick vi över till Windows som fungerade ganska bra men fortfarande krävde handpåläggning, och då var jag i labbet två till tre dagar i veckan. I slutet av 90-talet gick vi över till Linux och efter det minskade behovet av mitt engagemang i labbet till cirka en veckas planerat underhåll per år, säger han.

Resten av tiden ägnar Anders Blomdell åt andra projekt och genom åren har han bidragit till flera forskningsprojekt och vetenskapliga artiklar. De senaste åren har gått åt till att förbereda och genomföra den stora flytten från M-huset till Kemicentrum och sedan tillbaka igen i samband med husets renovering.

”En allt-i-allo inom tekniskt arbete”

Rollen som forskningsingenjör finns framför allt inom de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska institutionerna. Tjänsten kan betyda väldigt olika saker beroende på var man jobbar, enligt Anders Blomdell.

– Forskningsingenjör är en titel som kan innehålla många olika arbetsuppgifter. Vi är personer som institutionerna behöver, men som inte har en självklar plats i det akademiska. Man kan jobba i bestämda projekt eller fungera som en allt-i-allo inom tekniskt arbete.

Anders Blomdells väg till LTH gick via en fyraårig teknisk gymnasieingenjörsutbildning i teleteknik, följt av en militärtjänst som så småningom ledde till en civilmilitär befattning som eldledningstekniker. Diskussioner och nattliga programmeringsprojekt med äldre lumparkompisar som hade civilingenjörsexamen och yrkeslivserfarenhet inspirerade till fortsatta studier.

Prisades för sitt bidrag till forskningen

Att det finns ett stort teknikintresse är således klart, men det som framför allt driver Anders Blomdell är kunskapstörsten.

– När jag inte lär mig längre tappar jag lätt intresset. Som det är nu är jag fantastiskt nöjd med hur det blev eftersom jag hela ­tiden får lära mig nytt och har väldigt fria händer. Jag hjälper forskare och tycker framför allt att det är väldigt kul att jobba ihop med våra doktorander.

I höstas fick Anders Blomdell ta emot Kungliga fysiografiska sällskapet i Lunds pris till teknisk personal som ”väsentligt bidragit till forskningsverksamhet” vid universitetet. 

– Det kändes roligt och det allra roligaste är att man uppmärksammar en grupp som ofta är väldigt osynlig vid universitetet. Vissa forskningsingenjörer har i olika sammanhang synts i samband med forskningsprojekt, men här lyfts verkligen yrket fram i rampljuset.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English