Snön har precis smält utanför Lina Eklunds kontorsfönster på GIS-centrum. Det enda som vittnar om Kung Bores januariframfart är några smutsiga snöhögar på andra sidan Sölvegatan.
Lina Eklund, biträdande universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, sitter tyst och betraktar en nytagen satellitbild över Gaza. På bilden syns symmetriska åkerlappar, slingrande vägnät och hus. Hon zoomar in på de grå områdena som visar bebyggelsen.
Med hjälp av satellitradar kan Lina Eklund och hennes forskarkollegor analysera stadsdel för stadsdel och se vilka av byggnaderna som helt eller delvis förstörts sedan Israel inledde sina bombningar mot Gaza som ett svar på Hamas attacker mot civila israeler den 7 oktober. Sedan november får Lina Eklund varje vecka högupplösta bilder från Europeiska rymdorganisationen ESA:s satellit Sentinel-2. För varje ny satellitbild blir områdena med förstörda byggnader större.
– Tittar man på norra Gaza är 72 till 84 procent av bebyggelsen helt eller delvis förstörd. Vi kan också se att tidigare produktiv jordbruksmark har bombats eller ockuperats av israelisk trupp som gjort om de bördiga jordarna till upplag för bandvagnar.
Vill ge en objektiv bild av förstörelsen
Arbetet med satellitbildsanalyserna görs av den internationella och ideella Decentralized Damage Mapping Group. Den består av forskare och organisationer som på olika sätt arbetar med GIS (geografiska informationssystem) och fjärranalys.
– Syftet med vårt arbete är att ge en objektiv bild av förstörelsen som inte alltid är så lätt att få när det är farligt att vara på plats och man måste gå via regeringar som ofta rapporterar utifrån en egen agenda, säger hon.
Norra Gaza är det område som hittills har skadats mest av Israels bombningar. Men förstörelsen ökar successivt även i mellersta och södra Gaza, berättar Lina Eklund.
– I de mellersta delarna har ungefär 50 procent av bebyggelsen förstörts helt eller delvis. I söder, mot den egyptiska gränsen, dit många flytt är motsvarande siffra mellan 22 och 32 procent, säger hon.
Har studerat torkans betydelse för migration
Lina Eklund har i över ett decennium bedrivit olika forskningsprojekt i Mellanöstern. Hon har bland annat studerat torkans och krigets betydelse för migrationen i Syrien och kartlagt vägnätet och framkomligheten på Västbanken med hjälp av GIS. Hon har flera palestinska vänner och kollegor som är bosatta på Västbanken.
– De är inte lika utsatta som befolkningen i Gaza. Men många är ändå hårt drabbade av kriget, säger hon.
Analyserna av satellitbilderna kan bli en viktig pusselbit för eventuella kommande utredningar om folkrättsbrott, men också för planeringen av akuta humanitära insatser.
– Det är fint att så många vill bidra ideellt till det här. Det är hoppfullt att folk engagerar sig, säger hon.
