Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Skogsforskare utsattes för smutskastning

Kalhygge. Foto.
Att oskyddade gamla naturskogar kan vara borta runt 2070 var en forsknings­nyhet som rörde upp många känslor. Foto: Kennert Kullman/Mostphotos

TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR
Fejkade sociala mediekonton, smutskastning och svavelosande mejl till kollegor. När naturgeografen Anders Ahlström publicerade en artikel om avverkningen av Sveriges gamla, naturliga skogar kunde han inte före­ställa sig vilka reaktioner ­studien skulle väcka.

På Anders Ahlströms kontor på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap trängs vildmarksryggsäckar med mätstickor, jordglober och stendöda krukväxter. Snart ska sista handen läggas vid en ny artikel om Sveriges naturliga skogar. Det är inte omöjligt att studien kommer att generera lika mycket uppmärksamhet och rabalder som hans artikel om naturskogarna som publicerades i november 2022.

MAn vid dator. Foto.
Naturgeografen Anders Ahlström hamnade i hetluften. Foto: Johan Joelsson

– Genom att samköra uppgifter från register och databaser kunde vi göra en vetenskaplig kvantifiering och slå fast att oskyddade gamla naturskogar stod för en femtedel av Sveriges alla kalhyggen mellan 2003 och 2019. Och att de här skogarna kommer att vara borta runt 2070 om avverkningen fortsätter med samma takt som idag, säger Anders Ahlström.

Samma dag som pressmeddelandet skickades ut spreds nyheten vidare av Tidningarnas Telegrambyrå. Anders Ahlströms mobiltelefon gick varm. Reportrar från tv, radio och tidningar hörde av sig och ville göra intervjuer. 

Lögner på Twitter

Men det var inte bara journalister som hörde av sig. En representant för bransch­organisationen Skogsindustrierna anklagade Anders Ahlströms studie för att ha ”stora brister”. Dessutom spreds lögner på Twitter om att studien inte skulle vara granskad före publicering. I samma veva var det någon som skapade en LinkedIn-profil i Anders Ahlströms namn med undertiteln ”Conspiracy Scientist of Sweden”. 

– Det var också någon som hörde av sig till en kollega och var mäkta upprörd. Viljan att svartmåla och misstänkliggöra vår forskning skrämde mig. De värsta lögnerna gjorde mig irriterad, säger han.

Höll sig från debatten

Anders Ahlströms strategi under den värsta stormen var att hålla sig borta från sociala medier och inte gå in i debatten. Han beskriver det som ren självbevarelsedrift efter­som han troligtvis dränerats på energi. Efter publiceringen kände Anders Ahlström en besvikelse och också en rädsla för att den här typen av metoder skulle kunna funka, och att de kan komma att bli vanligare i framtiden.

– Konsekvensen kan ju bli att forskare blir mer försiktiga och funderar ett extra varv innan de publicerar saker. Och det är ju en mörk framtidsbild. Men jag kör på. Mitt uppdrag som forskare är att fortsätta försöka svara på frågor och kommunicera resultaten, säger Anders Ahlström.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English