Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Snygghetsstudien – en perfekt storm

Tidningsklipp. Kollage.
Snygghetsstudien gav genklang i all världens medier.

TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR
Kommer ni ihåg ”snygghets­studien”? Den fick mycket uppmärksamhet under hösten 2022, anmäldes för brister i forskningsmetoden, men konstaterades senare inte ha avvikit från god forskningssed.

Nationalekonomen Adrian Mehic hade inte ens disputerat ännu, men hade fått en artikel från den kommande avhandlingen publicerad i en vetenskaplig tidskrift. 

– Jag kunde tänka mig att det skulle bli en snackis. Men aldrig att det skulle bli så väldigt mycket som det blev. Det slutade aldrig ringa. New York Times, Washington Post, Fox News…, säger han i dag.

Porträtt av man. Foto.
Nationalekonomen Adrian Mehics snygghetsstudie fick stor uppmärksamhet. Foto: Louise Larsson

Adrian Mehic beskriver hösten 2022 som ”en perfekt storm”, en metafor för när en serie olyckliga omständigheter sammanträffar. Men han ler när han säger det. 

– En lärdom jag tar med mig är att hantera och bemöta media, säger han och tillägger:

– I en intervju under den där stormen sa jag att jag skulle se upp för att forska om kontroversiella ämnen i framtiden. Men nu har jag tänkt om. Det ska man inte vara rädd för. Sådan forskning behövs.

I dag får en sökning i Mediearkivet på ”Adrian Mehic” cirka 365 träffar. Den vetenskapliga artikeln ”Student beauty and grades under in-person and remote teaching” har klickats, delats och kommenterats mer än 13 000 gånger på Facebook.

Vad handlade din forskning om?

– Det var en fallstudie där studenter av båda könen som ansågs snygga fick högre betyg än andra studenter före pandemin. Men ­under pandemin minskade detta för snygga tjejer, medan effekten kvarstod för snygga killar. 

Hur blev reaktionerna?

– Omfattande! Det var medier ”all over the place”. Hundratals studenter hörde också av sig direkt till mig per mejl. De ville veta mer om resultaten; om de varit med – och hur snygga de själva hade ansetts vara på en skala. Men det var många fler positiva kontakter än negativa, i alla fall de som hörde av sig direkt till mig.

Varför blev reaktionerna så starka?

– Det är ett ämne som många kan anknyta till. Det har varit mycket prat om utseende de senaste åren. Modeindustrin får kritik för att de har för smala modeller och allt som hade med pandemin att göra var redan i sig intressant. Sen vinklades det ju som det gjorde i media – ”snygga tjejer fick sämre betyg under pandemin”. Det nya i forskningen var egentligen att de snygga männen behöll sina betyg under pandemin. Det lyftes inte särskilt mycket.

I dag jobbar Adrian Mehic på Institutet för näringslivsforskning (IFN) och kombinerar det med undervisning och handledning på Ekonomihögskolan. Siktet är inställt på att bli docent.

– ”Snygghetsstudien” var egentligen bara ett sidospår i ett större projekt om ”­peer-effects”, det vill säga hur dina kompisars utseende påverkar dina betyg. Men detta var mitt under pandemin så jag fick vänta på att kunna starta den huvudsakliga studien. Nu har den just blivit publicerad. Men jag har inte hunnit lägga in den i Lucris än, säger Adrian Mehic och skrattar.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English