Hantera forskningshandlingar och forskningsdata
Att publicera dina forskningsresultat utgör en central del av det vetenskapliga arbetet. Men hur ska du praktiskt och administrativt hantera dessa och alla omkringliggande handlingar och data som utgör det totala resultatet av din forskning?
Genvägar till sidans innehåll:
- Om forskningshandlingar
- Om forskningsdata
- Registrering i LUCRIS
- Öppen vetenskap och öppna forskningsdata
Om forskningshandlingar
Begreppen forskningshandlingar och forskningsdata är inte synonyma. Forskningshandlingar innefattar däremot forskningsdata, men också andra handlingar.
Forskningshandlingar: är de handlingar som skapas före och under forskningsprocessen, till exempel projektplan, beviljat anslag, forskningsdata, publikationslistor. Det avser både fysiska och digitala handlingar.
Dokumenthantering: handlar om att ta hand om och hålla ordning på forskningshandlingar. vid Lunds universitet tillhör de universitetet och är allmänna handlingar. Originalhandlingar ska därför finnas kvar och arkiveras vid universitetet.
Arkivering: av handlingar är ett lagkrav. Prefekt är övergripande ansvarig, men forskaren är ansvarig utförare och beskriver och namnger dokumenten.
Läs mer om hantering och arkivering av forskningshandlingar
Gallring av handlingar: grundtanken är att bevara information. Gallring ska göras på ett sätt som minimerar informationsförlust och får aldrig äga rum utan stöd i bestämmelser.
Läs mer om att gallra forskningshandlingar
Om forskningsdata
Forskningsdata: är den information (analog eller digital) som samlas in eller skapas i samband med forskningen. Den behövs för att validera forskningen, exempel är statistik, mjukvara, text, enkätsvar, fotografier och filmer. Forskningsresultatet och den resulterande publikationen ingår dock inte.
En välplanerad hantering av forskningsdata blir allt viktigare sett ur ett hållbarhetsperspektiv och utifrån forskningsfinansiärers krav. I detta ingår bland annat hantering av personuppgifter, etiska överväganden, säker hantering och lagring/arkivering.
Läs mer om hantering av forskningsdata
Krav och riktlinjer för hantering av forskningsdata
Datahanteringsplan: beskriver hur datamaterialet ska hanteras under och efter ett forskningsprojekt. Dokumentet upprättas av ansvarig forskare, universitetet har ett verktyg för detta, DMP Online. Flera av de största forskningsfinansiärerna kräver en datahanteringsplan.
Läs mer om datahanteringsplaner
FAIR-forskningsdata: betyder att forskningsdata ska vara Findable (sökbara), Accessible (tillgängliga), Interoperable (kompatibla) och Reusable (återanvändbara). Lunds universitets ambition är att principerna ska följas så långt det är möjligt.
Läs mer om forskningsdata och FAIR-principerna hos Universitetsbiblioteket
Lagring av forskningsdata: Vid Lunds universitet finns flera olika lagringslösningar för forskningsdata, delvis beroende på vilken fakultet du tillhör. Vänd dig till bibliotek eller IT-avdelning vid din fakultet, eller till Sektionen IT.
Läs mer om forskningsdatalagring vid Lunds universitet
Läs mer om informationssäkerhet i temat Säkerhetsfrågor inom forskning
Registrering i LUCRIS
Universitetet har beslutat att forskare ska använda LUCRIS för att registrera och göra bland annat sina publikationer fritt tillgängliga.
LUCRIS och Forskningsportalen: LUCRIS är universitetets system för forskningsinformation, där du som forskare registrerar personliga publikationer, forskningsresultat, metadata, aktiviteter och projekt. Forskningsportalen är det publika gränssnittet av informationen i LUCRIS.
Läs mer om LUCRIS och Forskningsportalen
Registrera publikationer i LUCRIS
Öppen vetenskap och öppna forskningsdata
Du har säkert hört talas om begreppen öppen vetenskap, öppna data och öppen publicering (Open Access).
Öppen vetenskap: är ett samlingsbegrepp för olika praktiker som ökar forskningens transparens, reproducerbarhet och tillgänglighet. Exempel är öppen publicering (nedan) och att göra forskningsdata och/eller metadata sökbara och återanvändningsbara. ¨
Öppna forskningsdata: är forskningsdata som publiceras fritt tillgänglig på internet, och kan användas och återanvändas utan andra villkor än att ange källan.
Öppen publicering (Open Access publicering): syftar till själva publiceringsmodellen hos ett förlag, och innebär att dina forskningsresultat görs fritt tillgängliga i digital form.
Flera av de stora forskningsfinansiärerna ställer idag krav på att du ska publicera forskningsresultaten på ett sådant sätt att de är fritt tillgängliga för alla.