Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kränkningar och trakasserier

Lunds universitet accepterar varken kränkningar eller trakasserier. Om du som medarbetare skulle utsättas för kränkande beteende eller om du ser något som du uppfattar som kränkande beteende, finns här råd om vad du kan göra.

Genvägar:


Vad är kränkningar och trakasserier?

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling är ett samlingsbegrepp för flera typer av beteende som är oacceptabelt på en arbetsplats.

Med kränkande särbehandling avses handlingar som riktas mot en eller flera anställda på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa hos de som drabbas eller till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 definierar kränkande särbehandling och tydliggör arbetsgivarens ansvar för att arbeta förebyggande mot samt hantera händelser som kan klassas som kränkande särbehandling.

Lunds universitet klargör även i Arbetsmiljöpolicy att kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inte accepteras i verksamheten.

Arbetsmiljöverket ger några exempel på vad som skulle kunna vara kränkande särbehandling:

  • att inte hälsa på någon
  • att kalla någon för öknamn
  • att frysa ut någon
  • att exkludera någon från möten
  • att anklaga någon orättvist
  • att hänga ut någon personligen
  • att kalla någon för kränkande saker inför andra

Även andra händelser och beteenden kan vara en form av kränkande särbehandling. Det beror på sammanhanget. Det en person tycker är ok, upplever kanske någon annan som kränkande.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier och sexuella trakasserier är två former av diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567).

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det kan till exempel handla om att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar.

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan till exempel handla om kommentarer och ord, att någon tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inviter och anspelningar.

Tydliggöra att något är ovälkommet

För att kunna räknas som trakasserier eller sexuella trakasserier, enligt diskrimineringslagen, måste den som utsätter någon annan för något som är ovälkommet, vara medveten om att det som hen gör eller säger är ovälkommet eller upplevs som kränkande. Därför är det viktigt att du som upplever att du blir utsatt, på något sätt säger ifrån att det inte är välkommet. Du kanske inte kan eller mäktar med att göra det själv och då är det bra om du tar hjälp och stöd av din chef eller någon annan som du har förtroende för på arbetsplatsen. 

Under vissa omständigheter kan det vara uppenbart att det som sker är kränkande, där man kan utgå från att personen själv rimligtvis borde begripa att det hen gör/säger är kränkande. Det kan vara uppenbart nedsättande kommentarer, fysiskt våld eller liknande.

Vem avgör om något är kränkande eller inte?

Trakasserier och sexuella trakasserier är beteenden som är oönskade av den som blir utsatt. Det är du som blir utsatt för trakasserier som avgör vad som är oönskat eller kränkande. Men det betyder inte alltid att det uppfyller alla de andra kraven i lagstiftningarna på vad som är kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. 

Ibland kan det som har hänt inte passa in i de begreppen, vilket är en anledning till att händelser ska utredas. Ett annat syfte med en utredning är att ta reda på vad som hänt så att chefen vet vad som behöver åtgärdas för att uppnå en god arbetsmiljö. Det beror på omständigheterna vad som behöver göras för att återupprätta en god arbetsmiljö. Både du och dina kollegor är skyldiga att medverka till en god arbetsmiljö.

Så här rapporterar du

Om du är anställd och upplever att du blivit utsatt eller ser någon annan bli utsatt för kränkningar eller trakasserier kan du rapportera händelsen genom att berätta om den för din chef. Om det inte är möjligt så kontakta nästa högre chef, exempelvis dekan eller motsvarande, eller prata med skyddsombudet på din arbetsplats.

Din chef (eller chefens chef enligt delegationsordningen) är skyldig att starta en utredning kring händelsen.

Du kan även rapportera kränkande särbehandling via Lunds universitets tillbudsrapportering.

Läs mer om hur du rapporterar tillbud.

Anonym rapport

Att rapportera händelser anonymt kan kännas tryggt, men det kanske inte leder till att du får den hjälp du behöver. En förutsättning för att kunna hantera ett problem är att chefen kan ta reda på så mycket som möjligt om vad som har hänt. Då måste man prata med både den som känner sig utsatt och den som pekas ut. Ibland måste man också prata med andra som kan ha sett eller hört vad som har hänt. Kan chefen inte göra det, har hen inte tillräckligt mycket underlag för att åtgärda problemet och kan bara arbeta generellt och förebyggande.

Om du känner dig osäker om du vågar berätta för din chef om något som hänt, fundera på vad som skulle göra dig tryggare i situationen. Kan du prata med någon annan som kan stötta dig i samtalet med chefen? Kan du prata med din chef om din oro? Kan ni tillsammans hitta en väg framåt som leder till att arbetsmiljön blir bättre för alla?

Detta händer när du rapporterar

Din chef inleder en utredning där du får möjlighet att berätta om vad som hänt, vilka som varit inblandade och dina upplevelser. Utredaren, som kan vara chefen eller någon annan som chefen har utsett, kommer även att prata med den eller dem som upplevs kränka eller trakassera, samt eventuella andra personer som har något av vikt att tillföra till utredningen.

Utredningen kan vara olika omfattande beroende på vad som har hänt. Ibland räcker det med ett par samtal med berörda medan det i andra fall kanske behövs betydligt mer av efterforskning. Det beror på vad som hänt och hur komplex situationen är. En utredning kan ta några veckor eller månader att fullfölja.

Utredningens syfte är att reda ut händelseförloppet, men också att i möjligaste mån konstatera om det inträffade faller inom ramen för lagstiftningens definitioner av trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling. Utredningen ska ge chefen tillräckligt underlag för att sätta in åtgärder för att komma tillrätta med situationen så att trakasserierna/kränkningarna upphör.

Det är viktigt att komma ihåg att en utredning av detta slag inte är en polisutredning och att den inte kommer att leda till att någon straffas. Arbetsgivaren är skyldig att åtgärda arbetsmiljöproblem, vilket oftast innebär samtal och medling.

Din chef ansvarar för att kränkningarna eller trakasserierna upphör och så att det inte inträffar igen. 

Förbud mot repressalier

Har du rapporterat trakasserier eller sexuella trakasserier eller påtalat att din arbetsgivare på något annat sätt bryter mot diskrimineringslagen, får arbetsgivaren eller den som representerar arbetsgivaren inte utsätta dig för repressalier.

Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier.

Repressalier kan vara till exempel att ett anställningsavtal inte förlängs, lågt lönepåslag, för mycket eller för lite att göra.

Detta stöd kan du få

Ta kontakt med din fackliga organisation eller ditt skyddsombud som kan ge dig stöd och råd under utredningen.

Din chef kan hjälpa dig med samtalsstöd, genom företagshälsovården eller upphandlade konsulter.

Företagshälsovården