Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Kränkningar och trakasserier

Lunds universitet accepterar varken kränkningar eller trakasserier. Om du som medarbetare skulle utsättas för ovälkommet beteende eller om du ser något som du uppfattar som ovälkommet beteende, finns här råd om vad du kan göra.

Innehåll på sidan


Vad är kränkningar och trakasserier?

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling är ett samlingsbegrepp för flera typer av oacceptabelt beteende.

Med kränkande särbehandling avses handlingar som riktas mot en eller flera anställda på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa hos de som drabbas eller till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Arbetsmiljöverkets föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 behandlar arbetsgivarens ansvar för hantering av kränkande särbehandling.

Alla arbetsgivare omfattas av reglerna i föreskriften. Lunds universitets Arbetsmiljöpolicy tydliggör att kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inte accepteras i verksamheten.

Exempel på kränkande särbehandling:

  • att inte hälsa på någon
  • att kalla någon för öknamn
  • att frysa ut någon
  • att exkludera någon från möten
  • att anklaga någon orättvist
  • att hänga ut någon personligen
  • att kalla någon för kränkande saker inför andra

Även andra händelser och beteenden kan vara en form av kränkande särbehandling. Det beror på sammanhanget. Det en person tycker är ok, tycker någon annan är kränkande.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier och sexuella trakasserier är två former av diskriminering.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det kan till exempel handla om att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar.

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan till exempel handla om kommentarer och ord, att någon tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inviter och anspelningar.

Det är den som är utsatt som avgör vad som är oönskat, ovälkommet eller kränkande. Däremot är det inte säkert att det som en person upplever som oönskat, ovälkommet eller kränkande motsvarar trakasserier i lagens mening. Det kan förtydligas i en utredning. 

Så här rapporterar du

Om du är anställd och upplever att du blivit utsatt eller ser någon annan bli utsatt för kränkningar eller trakasserier kan du rapportera händelsen genom att berätta om den för din chef. Om det inte är möjligt så kontakta nästa högre chef, exempelvis dekan eller motsvarande, eller prata med skyddsombudet på din arbetsplats.

Din chef (eller chefens chef enligt delegationsordningen) är skyldig att starta en utredning kring händelsen.

Du kan även rapportera kränkande särbehandling via Lunds universitets tillbudsrapportering.

Läs mer om hur du rapporterar tillbud.

Anonym rapport

Om du vill rapportera anonymt så kan du göra det. Chefen kan arbeta förebyggande och generellt med åtgärder för att förebygga liknande händelser i framtiden. Däremot kan universitetet inte utreda och driva ett ärende mot en enskild utpekad, eller grupp av enskilda utpekade, baserat på en anonym rapportering. Den utpekade personen har rätt att ta del av det som hen anklagas för, så att hen kan försvara sig.

Detta händer när du rapporterar

Din chef inleder en utredning där du får möjlighet att berätta om vad som hänt, vilka som varit inblandade och dina upplevelser. Utredaren, som kan vara chefen eller någon annan som chefen har utsett, kommer även att prata med den eller dem som upplevs kränka eller trakassera, samt eventuella andra personer som har något av vikt att tillföra till utredningen. Utredningen kan vara olika omfattande beroende på vad som har hänt. Ibland räcker det med ett par samtal med berörda medan det i andra fall kanske behövs betydligt mer av efterforskning. Det beror på vad som hänt och hur komplex situationen är. En utredning kan ta några veckor eller månader att fullfölja.

Utredningens syfte är att reda ut händelseförloppet, men också att i möjligaste mån konstatera om det inträffade faller inom ramen för lagstiftningens definitioner av trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling. Utredningen ska ge chefen tillräckligt underlag för att sätta in åtgärder för att komma tillrätta med situationen så att trakasserierna/kränkningarna upphör.

Det är viktigt att komma ihåg att en utredning av detta slag inte är en polisutredning och kommer inte att leda till att någon straffas. Arbetsgivaren är skyldig att åtgärda arbetsmiljöproblem, vilket oftast innebär samtal och medling.

Din chef ansvarar för att kränkningarna eller trakasserierna upphör och så att det inte inträffar igen. 

Förbud mot repressalier

Har du rapporterat trakasserier eller sexuella trakasserier eller påtalat att din arbetsgivare på något annat sätt bryter mot diskrimineringslagen är du, enligt diskrimineringslagen, skyddad mot att bli bestraffad, det vill säga utsatt för repressalier. Skyddet gäller även när någon medverkat i en utredning enligt diskrimineringslagen eller avvisat eller fogat sig i trakasserier eller sexuella trakasserier.

Repressalier kan vara till exempel att ett anställningsavtal inte förlängs, lågt lönepåslag, för mycket eller för lite att göra.

Detta stöd kan du få

Ta kontakt med din fackliga organisation eller ditt skyddsombud som kan ge dig stöd och råd under utredningen.

Du kan även kontakta Företagshälsovården för till exempel samtalsstöd.

Företagshälsovården