Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskningens etiska aspekter

Vad är lämpligt och vad är olämpligt inom forskning? Vad är lagligt och olagligt? Du som forskare är själv ansvarig för att ta del av och följa lagar, regler och god praxis. Oavsett forskningsområde, så behöver forskare göra forskningsetiska ställningstaganden.

Genvägar till sidans innehåll: 


Forskningsetik och god forskningssed

Ibland används begreppen forskningsetik och god forskningssed synonymt, och det finns både klara överlapp men också skillnader mellan begreppen:

Forskningsetik: avser främst de etiska aspekter som följer av tvingande lagstiftning; för viss typ av forskning måste en etikprövning ske och/eller godkännande inhämtas. Ur ett bredare perspektiv innefattar begreppet forskarens förmåga att – som regel – reflektera kring sin forskning ur ett etiskt perspektiv. 

Läs mer om forskningsetik

God forskningssed: avser främst den moraliska praxis som utvecklas då forskningens olika aktörer i dialog med det omgivande samhället kritiskt reflekterar kring forskningsverksamheten. Delar av denna praxis är kodifierad i lag och föreskrifter. 

Forskningsetiska överväganden: handlar om balansen mellan olika legitima intressen som ibland ställs emot varandra, som exempelvis kunskapsintresset vs. integritetsintresset. 

Vetenskapliga ombud: arbetar med att sprida kunskap i syfte att främja god forskningssed samt ge oberoende råd och stöd i frågor om exempelvis om publicering, författaransvar eller forskningssamarbeten.  

Läs mer om vetenskapliga ombud och hur du kontaktar dem 

Etiktillstånd vid forskning på eller med människor

Att forska på eller med människor är i många fall juridiskt reglerat och kräver tillstånd.

Etiktillstånd: kan behövas när din forskning inkluderar människor i roller som till exempel uppgiftslämnare, deltagare eller provdonator, eller om personuppgifter används.  

Etisk prövning: regleras i Etikprövningslagen och utförs av Etikprövningsmyndigheten efter ansökan om etiskt tillstånd.

Läs mer om etisk prövning och i vilka fall din forskning är tillståndspliktig enligt lag

Informerat samtycke: ska inhämtas för att skydda och visa att man respekterar forskningsdeltagarna. För vissa typer av forskning finns också legala krav på samtycke, och krav på hur det skall inhämtas för att vara giltigt. 

Etiktillstånd vid djurförsök 

Djurförsök: är ett samlingsnamn för all användning av djur i forskningssyfte.

Djurförsöksetik: omfattar djurförsök, men även djurhållning och skötselrutiner med mera. Forskaren ska arbeta efter 3R-principen, om möjligt använda djurfria alternativ (replace), minimera antalet djur (reduce), förfina modeller som används (refine).

Läs mer om djurförsöksetik 

Etisk prövning för djurförsök: utförs av en regional djurförsöksetisk nämnd efter att du som forskare sökt tillstånd hos densamma. Alla forskningsrelaterade djurförsök i Sverige kräver etisk prövning och tillstånd. 

Läs mer om djurförsök och etisk prövning hos Medicinska fakulteten

Personuppgifter i forskning

Det är tillåtet att hantera personuppgifter om det är nödvändigt för ett forskningsprojekt. 

Hantering av personuppgifter: avser alla former av manuell eller automatiserad, analog eller digital, behandling av personuppgifter. Vid universitet behandlas personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och den svenska dataskyddslagen. I lagstiftningen finns vägledande principer för hanteringen. 

Läs om allmänna principer för personuppgiftsbehandling

Forskarens ansvarar bland annat för att ha kännedom om vilka personuppgifter som får hanteras, att ta reda på om etiktillstånd behövs, och att data lagras på ett säkert sätt. 

Anmälningsansvar: forskningsprojekt som använder personuppgifter ska anmälas till PULU – Personuppgifter Lunds universitet. Om något händer med personuppgifterna, till exempel om data förstörs, ändras eller röjs till obehörig, ska detta anmälas till universitetets dataskyddsombud.

Läs mer om hantering av personuppgifter inom forskning

Oredlighet i forskning och avvikelser från god forskningssed

Om en forskare brister i sitt ansvar att utföra sin forskning i enlighet med forskningsetiska regelverk och god forskningssed, kan denne ha gjort sig skyldig till vetenskaplig oredlighet eller annan avvikelse från god forskningssed. 

Vetenskaplig oredlighet: handlar i svensk lagstiftning om allvarliga avsteg från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som följd av uppsåt eller av grov oaktsamhet. Dessa fall hanteras av den nationella Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. 

Besök Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

Avvikelser från god forskningssed:  avser de övriga avvikelser som riskerar att skada eller skadar forskningens eller forskares integritet och som utförs med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Dessa avvikelser hanteras av Lunds universitet. 

Läs mer om avvikelser från god forskningssed och hur detta hanteras vid Lunds universitet
Läs mer om hur du anmäler misstanke om avvikelse 

att oberättigat hävda författarskap, oberättigat utesluta någon från medförfattarskap eller göra andra avsteg från publiceringsetik, 

att försvåra vetenskaplig eller forskningsetisk granskning, exempelvis genom att undanhålla bakgrundsmaterial eller genom att inte på ett betryggande sätt bevara data från studier, 

att förmå eller att söka påverka någon till handlingar som faller under avvikelse mot god forskningssed, 

att utöva vedergällning mot person som har rapporterat eller framfört information eller misstankar om avsteg från god forskningssed, 

att anmäla misstanke som endast syftar till att misskreditera någon annan, 

att använda forskningsmaterial i strid med ingångna avtal eller överenskommelser, 

att obehörigt använda information given i förtroende, 

att ge vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen, 

att förstöra prover eller på annat sätt fördärva annan forskares pågående arbete, 

att genom sitt agerande brista i respekt för forskningspersoner, exempelvis vid insamling, hantering eller redovisning av forskning, 

 att utföra forskning utan eller i strid mot erforderliga tillstånd. 

Läs om hur och var du anmäler vetenskaplig oredlighet och andra avvikelser  

Kontakt

Forskningsetiskt stöd
Mats Johansson, forskningsetisk rådgivare
forskningsetik [at] lu [dot] se

Dataskyddsombud
Sanja Hebib, Secure State Cyber AB
dataskyddsombud [at] lu [dot] se

Avvikelse från god forskningssed
Jessica Salomonsson Enetoft, utredare
avvikelse_god_forskningssed [at] rektor [dot] lu [dot] se

Internutbildning