Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Förvaltningsrätt och högskolerätt

Den 1 juli 2018 börjar en ny förvaltningslag att gälla. För att lagtexten ska bli mer lättförståelig har en del språkliga och redaktionella ändringar gjorts i den nya lagen. Vissa saker som tidigare gällt enligt praxis har uttryckligen reglerats i nya förvaltningslagen. Lagtexten har också anpassats till en mer utbyggd digital verklighet. Vi vill här lyfta sådana nyheter i den nya lagen som vi tycker är viktiga att känna till. Det är inte möjligt att kort återge alla delar av förvaltningslagens innehåll eller tillämpning. Här återges ett urval av det som bedömts ha störst betydelse för verksamheten vid universitetet. Vid osäkerhet, kontakta gärna Juridiska avdelningen.

Information om nya förvaltningslagen

Viktiga nyheter

- Klicka dig vidare på respektive länk nedan för att läsa mer om de viktigaste nyheterna som införts:

Grundläggande principer
Begreppet myndighetsutövning tas bort
Utökad partsinsyn
Jäv
Krav på snabbare handläggning
Skyldighet att använda tolk och att översätta handlingar
Hur ärenden inleds
Utredningsansvar
Kommunikation
Myndighetens beslut
Överklagande
Ikraftträdande
 

Här kan du läsa Regeringens proposition 2016/17:180 - En modern och rättssäker förvaltning till den nya förvaltningslagen.


Grundläggande principer

Vissa allmänna och grundläggande förvaltningsrättsliga principer (legalitet, objektivitet och proportionalitet) slås fast i uttryckliga bestämmelser i den nya lagen.

Begreppet myndighetsutövning tas bort

Tillämpningsområdet avseende flera av de regler som styr hur en myndighet ska hantera förfrågningar och ärenden från allmänheten utvidgas i den nya förvaltningslagen. Tidigare begränsades tillämpningen av vissa regler i lagen till ärenden som avsåg myndighetsutövning, det vill säga ärenden där myndigheten ensidigt fattar beslut gentemot en enskild, exempelvis betygsättning eller antagning till en utbildning. Utgångspunkten i den nya förvaltningslagen är däremot att samtliga förfaranderegler ska vara tillämpliga vid all ärendehandläggning vid en myndighet, inte bara då det är fråga om ärenden som avser myndighetsutövning. Dock kan det komma att göras undantag för specifika typer av ärenden i speciallagstiftning (för universitets del främst i högskolelag och högskoleförordning).

Utökad partsinsyn

Den nuvarande regleringen avseende partsinsyn säger att en part i ett ärende har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Denna bestämmelse kommer att utvidgas till att en part i ett ärende ska ha rätt att ta del av allt material som tillförts ärendet, och detta oavsett typ av ärende. Utvidgningen verkar innebära en utökad administrativ hantering för alla typer av ärenden.

Jäv

Allmänhetens tilltro till myndigheters opartiskhet är viktig och förutsätter att en jävig handläggare förhindras att ta del i handläggningen av ett ärende. Bestämmelserna om jäv har moderniserats i den nya förvaltningslagen, utan någon större förändring i sak. I ett avseende utökas dock området för när jäv anses föreligga. Den som tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut, är jävig om han eller hon eller någon närstående "kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning". Nytt är att man inte behöver vara part eller få synnerlig nytta eller skada av utgången i ett ärende för att vara jävig. Det räcker att utgången i ett ärende, alltså ett beslut, kan antas leda till betydande effekter för den som tar del i handläggningen, eller dess närstående, för att jäv ska föreligga. Detta innebär att förutsättningarna för när någon ska anses jävig kommer att vara uppfyllda oftare.

Krav på snabbare handläggning

Enligt såväl dagens som kommande förvaltningslag ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och billigt/kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. En viktig nyhet i den nya lagen är att en enskild som har inlett ett ärende kan begära att myndigheten ska avgöra ärendet om detta inte har avgjorts i första instans efter sex månader. En sådan begäran ska göras skriftligen. Myndigheten har då fyra veckor från den dag då begäran kom in på sig att antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Ett sådant avslag kan sen i sin tur överklagas av parten till förvaltningsrätten. 

Skyldighet att använda tolk och att översätta handlingar

Skyldigheten att använda tolk och att översätta handlingar när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska skärps i den nya lagen. Detsamma gäller om myndigheten har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.

Hur ärenden inleds

I den nya förvaltningslagen införs uttryckliga bestämmelser om hur ett ärende inleds. Enligt lagen kan en enskild inleda ett ärende hos en myndighet genom en ansökan, anmälan eller annan framställning. Framställningen ska innehålla uppgifter om den enskildes identitet och den information som behövs för att myndigheten ska kunna komma i kontakt med personen ifråga. Vidare ska det framgå vad ärendet gäller och vad den enskilde vill att myndigheten ska göra och, som huvudregel, också vilka omständigheter som ligger till grund för den enskildes begäran. Om en framställning är ofullständig eller oklar ska myndigheten i första hand hjälpa den enskilde till rätta. Om det trots det finns brist kvar i framställningen och bristen gör att myndigheten inte kan göra en prövning i sak, får myndigheten besluta att förelägga den enskilde att rätta till bristen. I ett sådant föreläggande ska myndigheten ange att följden om bristen inte avhjälps kan bli att framställningen inte tas upp till prövning.

Utredningsansvar

I den nya förvaltningslagen regleras myndigheters utredningsansvar uttryckligen. Regeln är utformad så att kraven på hur omfattande utredningsåtgärder som myndigheten måste vidta varierar beroende på vilken karaktär det aktuella ärendet har. I den nya förvaltningslagen finns också en regel om att en enskild part som själv har inlett ett ärende är skyldig att aktivt medverka i och bidra till utredningen. Vidare gäller enligt den nya lagen att om myndigheten bedömer att det finns brister i det som parten har gett in i ärendet ska myndigheten genom frågor och påpekanden uppmana parten att rätta till det som är oklart.

Kommunikation

Enligt den nya förvaltningslagen gäller att en myndighet innan den fattar beslut i ett ärende ska, om det inte är uppenbart obehövligt, underätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Tidigare var skyldigheten att kommunicera material begränsat till att avse en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten själv och också begränsat till ärenden som avsåg myndighetsutövning mot enskild. Det finns vissa undantag från skyldigheten att kommunicera material i ett ärende. Om ärendet exempelvis gäller anställning av någon behöver kommunikation inte ske. I den nya förvaltningslagen finns däremot till skillnad mot i den gamla inga undantag från skyldigheten att kommunicera när det gäller ärende om betygsättning och antagning. Som det ser ut kommer dessa undantag istället att införas i högskoleförordningen.

Myndighetens beslut

Hur beslut fattas
I den nya förvaltningslagen införs ett förtydligande avseende beslutsfattande. Bestämmelsen säger att beslut kan fattas av en befattningshavare ensam eller av flera gemensamt eller automatiserat.

Motivering av beslut
Idag ska en myndighets slutliga beslut motiveras, om ärendet gäller myndighetsutövning mot enskild. Enligt den nya förvaltningslagen omfattar motiveringsskyldigheten samtliga beslut som antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. I beslut ska det anges vilket författningsstöd det grundar sig på. Myndigheten ska även redogöra för de omständigheter som varit avgörande för utgången i ärendet, på ett sätt som är begripligt för den enskilde. En motivering behövs inte om det är uppenbart obehövligt. Med detta menas att det vid en objektiv bedömning framstår som självklart att en motivering inte behövs. Det skulle exempelvis kunna vara ett beslut som helt går en sökandes väg.

Det finns vissa undantag från motiveringsskyldigheten. Om det handlar om ett beslut som gäller till exempel anställning får en motivering utelämnas. I den nya förvaltningslagen finns däremot till skillnad mot i den gamla inga undantag från motiveringsskyldigheten när det gäller beslut om betygsättning och antagning. Som det ser ut kommer dessa undantag istället att införas i högskoleförordningen.

Underrättelse om beslut
En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt underrätta den som är part i ärendet om det fullständiga innehållet i beslutet (om det inte är uppenbart obehövligt). Detta motsvarar vad som gäller idag med skillnaden att skyldigheten att underrätta i nuvarande lag bara gäller beslut som avser myndighetsutövning mot enskild.

Rättelse och ändring av beslut
En myndighets beslut behöver ibland ändras. Det kan bero på att ett fel uppkommit på grund av ett misstag eller förbiseende. Det kan också bero på att det kommit fram nya omständigheter som inneburit att beslutet hade blivit ett annat om omständigheterna varit kända från början. Det kan också inträffa omständigheter efter beslutet som medför att det framstår som olämpligt eller felaktigt.

Genom den nya förvaltningslagen görs vissa förtydliganden och förändringar i förhållande till vad som gäller idag.

Precis som idag gäller att ett beslut alltid kan rättas innan det expedierats eller på annat sätt gjorts tillgängligt för utomstående. Detta behöver inte uttryckas i lag. Efter att beslutet expedierats eller tillgängliggjorts kan beslut under vissa förutsättningar rättas eller ändras.

Rättelse avser korrigeringar som inte innebär någon ändring i sak. Rättelse kan göras av beslut som innehåller en uppenbar felaktighet till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Rättelse bör göras om det har någon praktisk betydelse för en part i ärendet. Detta överensstämmer med dagens förvaltningslag.

Ändring avser andra slags korrigeringar. Ändring får göras om myndigheten anser att ett beslut är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning. Om beslutet är gynnande för en enskild part (ger enskilda rätt till en förmån av något slag, till exempel beslut om betyg), får det ändras till den enskildes nackdel bara;

  • om det framgår av beslutet att det under vissa förutsättningar får återkallas (exempelvis ställa in kurs endast om det anges att kursen kan ställas in om antalet anmälda understiger ett visst antal),
  •  om tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart (till exempel hänsyn till människors eller djurs liv och hälsa, omsorg om egendom), eller
  • om felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter.

Ändring ska göras om myndigheten anser att ett beslut är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och beslutet kan ändras snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för någon enskild part.

Begreppet omprövning används inte i den nya förvaltningslagen. Detta får betydelse för universitetet på det sätt att i de fall som vi hittills använt begreppet "omprövning" heter det nu istället "ändring". Till exempel kommer det att heta "ändring av betygsbeslut", inte "omprövning av betygsbeslut".  

I andra fall får beslut som kan överklagas ändras av en högre instans efter överklagande.

Myndigheten ska som huvudregel kommunicera med den som är part i ett ärende innan en rättelse eller en ändring av beslut görs. På samma sätt som gäller för underättelse om beslut i normala fall ska part underättas om ett rättat eller ändrat beslut.

Överklagande

I den nya förvaltningslagen införs en ny allmän bestämmelse avseende vilka slags beslut som får överklagas. Ett beslut får överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt. Bestämmelsen formuleras relativt öppet, utan någon exemplifierande uppräkning av sätt på vilka som beslut kan tänkas påverka. Det betyder att även beslut om råd, anvisningar, rekommendationer och liknande därmed blir överklagbara om beslutet har fått eller kan antas få faktiska konsekvenser för någons situation. Dock ska det vara frågan om påverkan av någorlunda kvalificerat slag.

Ikraftträdande

Den nya lagen träder i kraft den 1 juli 2018. Samtidigt upphävs den gamla förvaltningslagen. Den gamla lagen ska dock fortsätta gälla i den utsträckning som det i någon annan lag eller förordning hänvisas till den gamla lagen.

Sidansvarig:

Kontakt

Vid frågor om förvaltningsrätt och högskolerätt, kontakta:

Johanna Alhem
Jurist
+46 46 222 09 85
johanna [dot] alhem [at] legal [dot] lu [dot] se


Sanna Håkansson
Jurist
+46 46 222 08 10
sanna [dot] hakansson [at] legal [dot] lu [dot] se


Hanna Stam
Jurist
+46 46 222 71 41
hanna [dot] stam [at] legal [dot] lu [dot] se

 

Telefon: 046-222 00 00 (växel)
Postadress: Box 117, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND

Webbplatsansvarig: medarbetarwebben [at] lu [dot] se
Om den här webbplatsen