– Humanistlaboratoriet har utvecklats mycket under det senaste decenniet. Vi har expanderat från ett 20-tal användare till cirka 500 idag över hela LU, säger Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik och föreståndare för labbet sedan 2010.
När Humanistlaboratoriet invigdes 2007 fanns en bra grundplåt som labbet fortfarande jobbar med, med ögonrörelsemätning, utrustning för att jobba med språk, ljud och video, EEG, artikulografi, motion capture, VR (Virtual Reality), 3D-scanning och 3D-modellering.
– Humanistlaboratoriet är unikt i världen. Få platser har så mycket utrustning och expertis under samma tak tillsammans med ett långsiktigt åtagande, säger Marianne Gullberg.
– Låga trösklar för att få tillgång till labbet är också en styrka som gynnar både humaniora och andra ämnen. Det innebär också att humaniora på ett naturligt vis kan samverka med andra områden.
Framsyntheten hos HT-ledningen kring millennieskiftet, labbets många samarbeten och en inställning att allt går att lösa har gjort att labbet hela tiden varit redo i den snabba tekniska utvecklingen.
– När ChatGPT kom, blev text plötsligt relevant för alla, säger Marianne Gullberg.
– Labbet har arbetat länge med de här frågorna. Datorlingvistik är ett väletablerat ämne och Språkbanken etablerades 1975. Humanistlabbets kunskap och roll i det nationella konsortiet för språkteknologi, Swe-CLARIN, har inneburit fördelar för LU:s forskare.
I två år har labbet lett den av Vetenskapsrådet finansierade nationella infrastrukturen Huminfra som omfattar elva universitet och organisationer. Tanken är att forskare inom humaniora och samhällsvetenskap lätt ska kunna hitta svenska material, forskningsverktyg, metodkunskap och träningstillfällen. Infrastrukturen har också betydelse utanför akademin, till exempel för vården, utbildningsväsendet och kultursektorn.
Humanistlaboratoriet bidrar också till HT:s verksamhet till exempel vid internationella rekryteringar då tillgången på infrastruktur kan vara avgörande. Labbets expertis och den plattform det erbjuder för att utföra tvärvetenskaplig forskning på LU medverkar också till de stora anslag som tilldelats HT-forskare de senaste åren.
Marianne Gullberg är själv ett exempel på detta. I höstas fick hon 29 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond till forskningsprogrammet Språkinlärning och flerspråkighet i transdisciplinärt perspektiv (TEAM).
– TEAM tacklar frågan hur man lär sig ett språk på bästa sätt. Idag är kunskapen fragmentiserad. Programmet för samman forskare från olika områden så att vi tillsammans kan undersöka hur kognitiva och sociala aspekter samverkar i språkinlärning och flerspråkighet. Humlabbet med sina fantastiska medarbetare är helt nödvändigt för det arbetet, säger Marianne Gullberg.
