Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Expert om hoten mot universitetet

Man i mörk kostym och slips. foto
Magnus Christiansson, extern ledamot i Universitetsstyrelsen. Foto: Anders G Warne

Magnus Christiansson är extern ledamot i Universitetsstyrelsen i Lund, lektor vid Försvarshögskolan och ofta förekommande i media som expert på säkerhetsfrågor och hotbilden mot Sverige. LUM har frågat honom om hot mot universitetet.

Vilka är hoten mot Lunds universitet?
– Det är svårt att säga specifikt, men Lund är väldigt tungt på innovationer inom många områden, och alla innovationer är intressanta för växande stormakter, inte minst Kina. Det tillsammans med att universitetet är decentraliserat gör det svårt att ha överblick och det är en extra utmaning. 

Vilka hot pratar vi om konkret?
– Ett exempel är att forskare som kommer från länder med auktoritära regimer kan lockas att föra över filer till sina hem­länder. Alla måste inse att det är en kapplöpning om high tech och know-how, allt används till att skaffa fördelar i internationell politik. Så länge man har ett försprång kan man hålla auktoritära regimer stången.
– Ett annat exempel är så kallade ransomware-attacker som stänger ner verksamheter och bedriver utpressning. Privata intressen smälter ibland samman med statsintressen. Vi har sett att ryska och kinesiska hackergrupper kan sam­arbeta. 

Du är den med störst säkerhetskompetens i styrelsen, hur visar det sig?
– Säkerhetsfrågorna är väldigt breda och kräver helhetssyn. Det här första året har jag lärt mig mycket om hur universitetet fungerar. Jag har haft flera dragningar för styrelsen och jag uppfattar att alla är intresserade. 

Kan du beskriva säkerhetsnivån vid universitetet?
– Hmmm… då säger jag tillfredsställande, men under utveckling. Det finns system och processer på plats, men mycket av säkerhetsarbetet handlar om att alla anställda måste vara medvetna om hoten och inse allvaret. Den medveten­heten och säkerhetskulturen måste utvecklas och bli bättre och det är på gång.

Vilka är de mest akuta säkerhetsbristerna enligt dig?
– De flesta säkerhetsområden behöver se över vad som kan vara helt tillgängligt. Vissa behöver bygga upp olika restriktioner i systemen. Man måste också se över vilka som ska ha tillträde till olika delar av universitetet. Det är det mest akuta som jag ser det.

Hur bidrar styrelsen till att höja säkerheten i den operativa verksamheten?
– Styrelsen arbetar med styrdokument, policyer och strategier och det gäller att vi får in det vi vill i dessa. Resultatet ser vi när olika delprojekt redovisas, till exempel uppbyggnaden av campus, eller i verksamhetsberättelsen. Tittar man på nyckeltalen så ser man vad som behöver förstärkas. 

Vad vill du lyfta som det viktigaste att tänka på kring säkerhet på universitetet?
– Sverige ingår i en globalt försämrad säkerhetspolitisk situation. Innovationerna vid universitet är en nyckel i kampen mellan stormakterna. Det gäller att alla inser att det de arbetar med kan vara av intresse för, och exploateras av, illasinnade krafter.


 

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968.
Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda .
Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English