Rapporterna är skrivna av olika experter knutna till SUHF:s Expertgrupp för analys och lyfter centrala utmaningar för våra lärosäten. De olika rapporterna hänger på många sätt ihop och de har alla liknande förord som lyfter allvaret ”Friheten att definiera och sprida kunskap utgör själva grunden för lärosätena och är även en central förutsättning för demokratin. Den akademiska friheten är satt under press och den politiska styrningen ökar i vår värld och i Sverige.”
De fyra rapporterna är:
- Den akademiska friheten, Tim Ekberg, januari 2024
- Ökad kontroll och ökad byråkratisering, Ahlbäck Öberg & Boberg, mars 2024
- Ökat beroende av externa medel, Bjare/Fredman, april 2024
- Styrning av utbildningen med särskilt fokus på kompetenshöjning och livslångt lärande, Amnéus/Fredman, augusti 2024
Rapporterna är tänkta att fungera som utgångspunkt och diskussionsunderlag för förändringsarbete och förordet avslutas med ”Det är hög tid för regeringen att agera och stärka den akademiska friheten. Universitets och högskolors rätt till självbestämmande behöver få ett tydligare och starkare konstitutionellt skydd.”
Tim Ekberg, före detta planeringschef vid Lunds universitet har skrivit rapporten om Akademisk frihet. Han berättar att det som förvånade honom mest under arbetet är att det är ganska likt internationellt, men att Sverige sticker ut genom ett lågt skydd för politisk styrning. I Sverige är lärosätena organiserade som förvaltningsmyndigheter och utgör en del av staten, med lydnadsplikt. Det ger regeringen möjlighet att styra över akademin.
– Det svaga skyddet i lag för akademisk frihet har bara tillåtits att rulla på, inte minst för att vi har varit en nation utan krig och konflikter i närtid, säger Tim Ekberg.
I de flesta andra europeiska länder har lärosätena ofta en mer autonom status som är grundlagsskyddad. Det innebär att den politiska styrningen inte har lika lätt att gå in och peta i den utbildning och forskning som bedrivs. Som exempel berättar Tim Ekberg om när den rumänska och polska regeringen ville införa ett förbud mot genusteorier. Det blev en rättssak och lärosätena vann eftersom grundlagen i dessa länder skyddade deras självständighet.
Tim Ekberg är orolig att den akademiska friheten tas för självklar och given av de flesta av oss och menar att vi måste aktivt kämpa för den. Den akademiska friheten är inte minst en viktig förutsättning för ett öppet och demokratiskt samhälle.
På frågan var han ser för aktuella exempel på hot i Sverige nämner Tim Ekberg den nyligen beslutade förkortade myndighetsperioden för universitetsstyrelsens ledamöter. Och att det i Tidöavtalet uttrycks vad socionomutbildningen ska innehålla. Den politiska styrningen har inte minst ökat av forskningen. Regeringen har i ökad utsträckning kommit att peka ut vilka områden som forskningsråden ska ge pengar till.
Tim Ekberg hoppas på att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdrag att öka och säkerställa lärosätenas frihet.
– Förhoppningen är att lärosäten ska bli mer autonoma och ses som särskilt skyddsvärda organisationer som regeringen håller en armslängds avstånd från, säger Tim Ekberg.
I kommande rapport ska Tim Ekberg titta på hur det ser ut i övriga Norden och vad vi kan lära oss av våra grannländer.
Ladda ner skrifterna: