För studenter är skickliga och pedagogiska lärare avgörande för att kunna ta del av en högkvalitativ utbildning. Det finns många faktorer som påverkar lärarnas förmåga, men en betydelsefull del är vilka möjligheter som finns för högskolepedagogisk kompetensutveckling och vilket värde som sätts vid pedagogiska meriter. I dagsläget ser Lunds universitets studentkårer (LUS) ett flertal utmaningar inom hanteringen av högskolepedagogik vid Lunds universitet. Det saknas tillräckliga incitament för meritering för lärare, kraven på utbildning av våra lärare är för låga, och hantering av nya pedagogiska utmaningar, såsom inom digitala verktyg, är otillräcklig.
LUS ser att det sker en positiv utveckling i frågan om högskolepedagogik. Universitetet har genomfört projektet pedagogisk kompetensutveckling och pedagogisk meriteringsväg, som syftat till att förbättra systemen för meritering av lärare, och stärka bedömningarna av pedagogisk kompetens. Detta projekt har LUS medverkat i och varit genomgående positiva till.
Samtidigt finns en oro kring om det kommer att räcka till. Kommer projektet få det genomslag som krävs för att faktiskt ändra hanteringen av och synen på pedagogiska meriter? Kommer universitet att våga göra nödvändiga satsningar på högskolepedagogiken, exempelvis till följd av den digitala utvecklingen, i dagens ekonomiska läge? Och räcker det verkligen till att stärka bedömningen av de pedagogiska meriterna för lärare, när grundkraven som ställs är alldeles för låga? Vid Lunds universitet är kravet för att vara behörig lärare fem veckors högskolepedagogisk utbildning, medan SUHF:s rekommendationer är tio veckor. Det är därför svårt att uppleva de aktuella insatserna som tillräckliga, när de grundläggande kraven tydligt signalerar en bristfällig utgångspunkt.
Universitetet behöver göra mer för att nå ut till alla lärare, och säkerställa en grundläggande god pedagogik. LUS anser att de grundläggande kraven på högskolepedagogik behöver höjas och att alla lärare ska genomgå tio veckors högskolepedagogisk utbildning. Tillräcklig pedagogisk utbildning blir även särskilt viktigt när digitala verktyg utvecklas allt snabbare. Universitetet måste därför säkerställa ett tillräckligt stöd för lärare, och utarbeta strategier för att nå även de lärare som är ovilliga att utveckla sin kompetens.
Upplevelsen av pedagogiken i undervisningen vid Lunds universitet är därmed splittrad. Det finns enastående lärare som lägger stor vikt vid studenternas synpunkter och som eftersträvar en starkare utveckling och uppvärdering av högskolepedagogik. Samtidigt finns fortfarande de som pratar om bördan i att undervisa, eller som inte har intresse av att utveckla sin pedagogik. Att adressera denna problembild är en för viktig fråga för att kunna skjuta på framtiden. Kraven på utbildning för lärare behöver höjas och en uppvärdering av synen på att vara lärare behöver ske – och LUS ställer sig frågande kring om de insatser som nu genomförs verkligen kommer räcka för att uppnå det?
Linnea Landegren, ordförande LUS
Anton Silverbern, vice ordförande LUS
Vicerektor svarar:
Vi tar ett stort steg inom pedagogisk utveckling
Lunds universitets ledning är överens med LUS att det finns ett stort behov av att uppmärksamma pedagogisk kompetens och att arbeta för att pedagogisk kompetensutveckling och meritering blir en viktig del i lärarnas arbete på Lunds universitet. Det projekt LUS hänvisar till har i slutrapporten gett en rad olika rekommendationer för hur fakulteterna kan arbeta med incitament och för att den pedagogiska utvecklingen ska komma upp på agendan. Det handlar om allt från uppföljning på institutionsnivå, guider i lärarförslagsnämnder till integration i ledarskapsutbildningar av hur man stödjer pedagogisk utveckling. Till skillnad från hur det ser ut idag ska alla lärare bedömas inom de fyra nivåer som föreslås genom projektet och under sitt arbetsliv stödjas att meritera sig till ytterligare nivå. Det är ett mycket stort steg som Lunds universitet tar i den här frågan och rektorsbeslutet för införande av detta på LU håller som bäst på att förberedas.
I många fall kommer det att handla om att erkänna de kvalifikationer som redan finns hos en stor del av lärarna. Den tid och kraft lärare har lagt ner på utveckling inom utbildning och undervisning ska uppmärksammas och på olika sätt belönas på alla fakulteter. I andra fall kommer de nya rekommendationerna att bli en påtryckning för lärare att arbeta med pedagogisk utveckling när det kommer att följas upp på ett annat sätt än kanske skett tidigare.
Pedagogisk kompetensutveckling kan man arbeta med på många sätt, att gå på kurser är bara ett sätt. Vi behöver erkänna, utveckla och stimulera till de många andra vägar det finns för kompetensutveckling och pedagogisk meritering. Framför allt är det viktigt för läraren att utvecklas genom åren och inte bara ha som regel att alla ska ha tio veckors kurser. Det bästa incitamentet för pedagogisk utveckling är nog att ge möjligheter för lärarna att kvalificera sig på flera olika sätt. Det är också vår uppfattning att ett diversifierat meriteringssystem på ett bättre sätt än kurspoäng säkerställer en pedagogisk kompetens.
Projektrapporten bygger på en bred internationell benchmarking och många europeiska universitet arbetar just på det sätt som ramverket innebär: flera meriteringssteg och flera olika sätt att kompetensutveckla sig. Lunds universitet vässar nu också processerna för rekrytering med särskilt fokus på internationella rekryteringar. Pedagogiska karriärvägar måste takta med internationaliseringsarbetet och hur man räknar med pedagogisk kompetens i andra länder.
Ann Kristin Wallengren, vicerektor med ansvar för bland annat pedagogisk utveckling
