Ett och ett halvt år efter att regeringen tillträdde är det fortfarande oklart om det blir en nationell satsning på olika profilområden vid landets lärosäten. Frågan bereds just nu inom Regeringskansliet.
Den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen ville satsa på att tydligare profilera universiteten i Sverige. Tanken var att lyfta fram olika styrkor vid olika lärosäten. Målet var att sådana nationella profilområden skulle bli verklighet i år och att staten skulle skjuta till medel för att finansiera dem. Men så blev det inte.
När den nya regeringen tillträdde hösten 2022 valde man att skjuta upp införandet av nationella profilområden för ytterligare analys och utredning. I en intervju med LUM strax efter regeringens tillträde sade utbildningsminister Mats Persson att ett eventuellt införande kommer att ske tidigast 2025. Bland annat pekade han på att profilområdena mötts av en hel del kritik. Han menade också att ett eventuellt införande skulle vara komplext på grund av ändrade ersättningsmodeller och struktur för hur pengar fördelas och därför måste utredas noggrant.
Det nuvarande fördelningssystemet är från 2008. Eventuella förändringar i systemet görs enligt utbildningsdepartementets universitets- och högskoleenhet först efter att regeringen informerat riksdagen, antingen genom proposition eller skrivelse. Ett eventuellt beslut meddelas därefter antingen i budgetpropositionen i september eller i forskningspropositionen senare under året.
LUM har sökt utbildningsminister Mats Persson för en intervju. Genom sin pressekreterare avböjer han med motiveringen att frågan om profilområden just nu bereds inom Regeringskansliet.
Jan Olsson
Ljus och material:
Smal apparat med smala resurser
Profilområdet ljus och material bygger på forskningsmiljöerna NanoLund och Lunds Lasercentrum ihop med MAX IV. Målet är att få till fler samarbeten och hitta nya synergier, men utan ett rejält kapitaltillskott går profilområdet på sparlåga.
– För oss har det varit lätt att komma igång. Vårt profilområde baseras på två starka och välfungerande centrum, NanoLund och Lunds Lasercentrum, där forskare samarbetat sedan tidigare, säger områdets koordinator Tönu Pullerits, professor i kemisk fysik.
Enligt honom har LU en särställning i forskningen kring ljus och material. Kombinationen med de infrastrukturer som finns i Lund är svårslagen och inget som andra svenska universitet kan matcha, anser han.
Så här långt har profilområdet, med Tönu Pullerits ord, emellertid varit ”en väldigt smal apparat”. Beskrivningen bottnar i resurserna som tillförts, fyra miljoner kronor per profilområde att räcka från startåret 2022 till och med i år.
En del av pengarna, en miljon kronor, har gått till att skapa anslag för unga forskare, i första hand doktorander och postdoktorer. Kravet har varit att minst en ljusforskare och en materialforskare söker tillsammans. Utlysningen hade inte ägt rum utan profilområdespengarna. Två tredjedelar av de sökande har varit kvinnor. Fem ansökningar har beviljats 200 000 kronor vardera.
Signalerna från politikerna i Stockholm om profilområdenas framtid är svajiga och svårtydda, anser Tönu Pullerits. Om höstens forskningsproposition innebär en satsning förändras förutsättningarna radikalt till det bättre. Om inte måste universitetsledningen tänka till, menar han.
– Smala resurser räcker bara till en smal apparat. Att kalla något universitetets profilområde och finansiera det med 1,6 miljoner kronor per år är inte adekvat, då är det mer ett projekt än ett profilområde. Det behövs tio gånger så mycket pengar som idag för att vara profilområde på riktigt.
Jan Olsson
Naturbaserade framtidslösningar:
Nya sätt att angripa akuta problem
Roligast med profilområdet Naturbaserade lösningar är att möta forskare med nya perspektiv och utbyta idéer. Tråkigast, de högt ställda förväntningarna som inte rimmar med de ekonomiska resurserna.
Det menar Henrik Smith, koordinator för profilområdet Naturbaserade lösningar.
Profilområdet involverar 66 forskare från fem fakulteter samt Internationella miljöinstitutet. Givet de ekonomiska resurser som finns anser Henrik Smith att forskarna kommit långt vad gäller att mötas, utbyta idéer och tänka ut nya riktningar för forskningen.
– Det är inte den miljö där det produceras flest vetenskapliga artiklar, men man diskuterar och hittar nya sätt att angripa de problem som vetenskapen faktiskt behöver lösa.
Forskarna träffas över ämnesgränserna och diskuterar viktiga teman, som värdet på biologisk mångfald. Målet är nya projektidéer och ansökningar. Man arbetar också aktivt med att öka synligheten och nå ut med den forskning som redan finns på området.
Det som varit svårast den första tiden är diskrepansen mellan de resurser som finns och förväntningarna som ställs från universitetets sida, menar Henrik Smith. Inledningsvis skulle det finnas en strategi för framtida rekryteringar. Det ekonomiska läget samt att varje profilområde har runt 1,6–1,7 miljoner kronor per år gör det svårt att jobba med rekryteringsbiten.
Om regeringen satsar på profilområden och tillför resurser i forskningspropositionen så skulle det betyda mycket, enligt Henrik Smith. Den plattform man byggt upp med små medel skulle kunna växlas upp rejält.
– Jag tror det skulle betyda att Lund fick ett jättestort genomslag för forskning på det här området. Fördelarna är att vi jobbar med extremt relevanta frågor och att vi har en väldigt stark ämneskompetens här i Lund. Det ser man genom att forskningen på området genererar stora externa resurser.
Jan Olsson
Naturlig och artificiell kognition:
Nätverk blev genväg till området
Strategin inom profilområdet Naturlig och artificiell kognition är att skapa goda förutsättningar för möten mellan forskare med olika specialitet och bakgrund.
– Det har resulterat i en hel del gemensamma ansökningar och ett antal forskningsprojekt har beviljats medel, det är kul, säger koordinatorn Kalle Åström.
När profilområdet sjösattes hade nätverket AI Lund varit igång ett tag. Nätverket startade på grund av att frågor om AI blev allt bredare och viktigare. Med tiden växte det till att involvera forskare från de flesta fakulteter. För profilområdet innebar det något av en genväg att nätverket redan var på plats.
– Det var värdefullt, många som är med i nätverket deltar i profilområdet. Det är forskare inom medicin, teknik, naturvetenskap, konst, samhällsvetenskap, juridik och HT-fakulteterna, berättar Kalle Åström.
Profilområdet består av en ledningsgrupp på fem personer som träffas digitalt varje vecka, 40 forskare i en kärngrupp, samt ytterligare cirka 80 forskare. Alla ska ges möjlighet att träffas för att öka chanserna till nya samarbeten och gemensamma ansökningar, det kan vara i workshoppar, vid lunchseminarier eller föredrag.
Två andra sätt att mötas är genom filmer eller en veckolång så kallad sabbatical inom universitetet.
– Alla forskare i kärngruppen har gjort varsin femminutersfilm om sin forskning och sedan ser vi till att de forskare som kan ha störst utbyte av varandra får se varandras filmer. Det blir kanske fem filmer per forskare, säger Kalle Åström och fortsätter.
– Sabbatsveckan är något som vi infört ganska sent. Det handlar om att man i en vecka sitter på ett kontor någon annanstans inom universitetet. Man gör sitt vanliga jobb men vid fikabordet träffar man doktorander och lärare från en annan forskningsmiljö.
Förhoppningen är att regeringen satsar på att profilera lärosätena och skjuter till pengar och att universitetet matchar det. Gärna i nivå med SFO:erna.
– Med 10 till 20 miljoner om året skulle man kunna gasa på ett helt annat sätt och anställa postdocs, någon professor, och starta doktorandprojekt, säger Kalle Åström.
– Om regeringen inte satsar så fortsätter vi som nu, men det är klart att det blir ganska urvattnat.
Jan Olsson
Proaktivt åldrande:
Positiv men administrationsfylld start
Ledning och administration har krävt mycket tid och regeringens beslut att pausa de nationella profilområdena har förändrat förutsättningarna. I övrigt har den första tiden som nytt profilområde varit väldigt positiv, menar Susanne Iwarsson, koordinator för Proaktivt åldrande.
Framför allt har bildandet av profilområdet lett tilluppmärksamhet och intresse för forskningsområdet. Från de inledande 36 medlemmarna har man i dag 139 forskare från alla fakulteter utom en knutna till sig. Dessutom är Susanne Iwarsson stolt över att begreppet proaktivt åldrande, som hon och kollegorna har lanserat, nu kan etableras som ett nytt forskningsområde.
Att universitetet tilldelade varje profilområde fyra miljoner kronor som en grundplåt, kom som en positiv överraskning i början av arbetet.
– De täcker ett centrumstöd i form av koordinator, samordnare, kommunikatör och administratör. Det finns också lite pengar till workshoppar, en årlig retreat och gemensamma after work – saker som fungerar som ett socialt kitt. Dessutom har vi avsatt medel som forskare kan ansöka om för nya samarbeten.
Men hittills är det ändå ledning och administration som har tagit mest tid.
– Det är frustrerande när man vill komma i gång med forskningen. Det kan vara svårt att upprätthålla intresset i en stor organisation och det är lätt att fråga sig – ska vi inte komma i gång? Använder ni alla pengar till administration?
Regeringen har, under den tid som arbetet med att bygga upp profilområdena pågått, skickat flera signaler om att satsningen på profilering kanske inte blir av.
– Vi får invänta forskningspropositionen som kommer i höst, men de flesta verkar vänta sig att detta inte kommer att ligga kvar som en satsning. Det har vi börjat acceptera.
Om den nationella satsningen uteblir behöver förväntningarna på profilområdena förändras, menar Susanne Iwarsson.
– I nuläget finns det en diskrepans mellan föreställning och verklighet som vi måste få bukt med. Vi kanske inte kommer att ha muskler vad gäller pengar, men däremot kan vi erbjuda nätverk för att utveckla excellent forskning, utbildning och samverkan.
Minna Wallén-Widung
Mänskliga rättigheter:
Undervisning står i fokus
Hur undervisar man om mänskliga rättigheter vid universitetet? Den frågan har varit i fokus för Lena Halldenius, koordinator för profilområdet Mänskliga rättigheter, det senaste året.
– Det finns mycket forskning om hur man undervisar i mänskliga rättigheter inom till exempel förskolan, men inte inom den högre utbildningen. Så det har varit prioriterat den första tiden, säger hon.
Inom kort släpps en rapport på ämnet, som ska bli den första i serien Lund Human Rights Reports. Dessutom har profilområdet hunnit arrangera en internationell konferens på samma tema – Human rights in higher education. Flera samarbetsprojekt över fakultetsgränserna är också på väg att bli verklighet, bland annat inom mänskliga rättigheter och ny teknik.
Även om Lena Halldenius är glad över de initiativ som tagits, finns det utmaningar med att jobba tvärvetenskapligt på det sätt som profilområdena bygger på.
– Lunds universitet har en stark linjeorganisation och även om ambitionen att vi ska jobba över gränserna är jättebra är det inte helt lätt att göra det. Det finns en förväntan på att fakulteterna ska prioritera profilområdena, men i tuffa ekonomiska tider har fakulteterna begränsade möjligheter att satsa på saker som ligger utanför deras kärnområde.
Just finansieringen är fortfarande en osäker fråga. Lena Halldenius har gett upp hoppet om att den nationella satsningen på profilering ska bli av. I stället tror hon att profilområdena blir en lokal LU-satsning även framöver.
– Jag räknar kallt med att vi får ekonomiskt stöd från universitetsledningen och i övrigt satsar vi främst på extern finansiering för vår forskning.
Under 2024 satsar man bland annat på att starta ett doktorandnätverk. Dessutom behöver profilområdet en stabilare hemvist och Lena Halldenius hoppas att det ska etableras ett centrum för mänskliga rättigheter vid universitetet.
– Det är en sten vi har satt i rullning. Vi har stöd från vår hemmainstitution och nu får vi jobba oss uppåt i organisationen.
Minna Wallén-Widung
